2009-11-29
 19:00:02

Egypten 2009 - Dag 3

Idag vaknade vi 8:30 som igår, gick till restaurangen och åt våran omelett. Sen bar det iväg mot stranden där Elsayed hade bokat 2 solstolar åt oss. Vi fick dock inte samma som igår, men det fick duga. Vi spenderade en hel del tid på stranden idag med våra nyfunnavänner Joel och Thomas (Far och son). Där gjorde jag även en tatuering på sidan. Den sträcker sig från armhålan till höften.
Den blev inte direkt lyckad då jag är så nedrans klåfingrig. Sen gick vi upp till rummet, bytte om och gick ner till polen och åt smörgås. Pratade en stund med Elsayed oh den snygge killen som sitter i "kassan". Jag som hade fått en briljant idé tog med mig Helén upp på rummet, bytte om och drog ner till polen, köpte en öl och gav snygginen ett halsband med hjärta och vingar. Till historien hör att han skulle ta mitt armband och ha det som minne. Just det ja. Min briljanta idé var att flyga paraflying. Så ner till båtarna, raggade upp ett ställe och beställde. Fick sitta och vänta ett tag på att killarna med båten skulle komma och hämta upp mig, för Helén skulle inte flyga något. Båten kom och vi åkte ut på havet. Dom satte på mig sele, flytväst och spände fast mig. Snart var det dags att flyga iväg bakom båten 200 meter upp i luften med en fallskärm. Wiiie och där flög jag. Jag höll på att dö när jag insåg att jag bara flög uppåt. Helén satt i båten och tog kort och skrattade åt mig.Efter att ha varit uppe i luften en 10 minuter och sett över hel hurghada, öknen, havet fick jag nog. Fick en bild i huvudet om hur linan eller nåt annat gick sönder och jag bara flög iväg eller störtade, så jag skrek att jag ville ner.
Efter ett tag var jag tillbaka på båten med doppad underkropp. Jag klarade det, jag hade gjort det. Fy fan va jag är bra. Vi gick sedan till hotellrummet och bytte kläder för att ta det lugnt. Insåg då att jag hade fått ett meddelande av Mahmoud där han skrev att jag skulle ringa Khaled. Så jag praktiskt taget sprang till hotell lobbyn, frågade vad det kostade, sprang o hämtade Helén och sedan tillbaka till lobbyn. Khaled svarade och vi pratade ett bra tag. Han sa att han saknade mig och va tvungen att träffa mig, för man kan inte åka till Egypten utan att träffa honom. Och han sa att han hade saknat mitt skratt. Söt! Vi skojade och diskuterade resan till Kiaro. Tyvär jobbar han på tisdag, men han var fast besluten att fixa en lösning. Han ska bara träffa oss. Nu så ligger vi på hotellrummet och skall strax bege oss till del mar för att äta och lägga upp detta. Sen blir det att ta en sväng om apoteket på hemvägen för att skaffa myggdödarmedel och sen gå till hotellet och sova. Imon väntar
Mahmya på oss. En hel dag med sol och snorkling. Natti
2009-11-29
 18:57:59

Egypten 2009 - Dag 2

Idag vaknade vi vid 8:30 och gick till restaurangen för att äta våra goa frukostpannkakor med chokladsås. Till våran stora förtvivlan hade dom bytt ut det mot omelett som en kille stod och gjorde på plats. Den smakade inte så illa. Efter så var det dags för att boka resorna till Mahmya och Kairo. Fick dock sitta med på informationsmötet med alla andra nykomlingar innan vi kunde betala.. Priset hade ökats en aning sen förra året. Sen var det dags för stranden. Vi hämtade ut våra handdukar och gick ner till vårat gamla ställe och fick fina platser.
Där låg vi i några timmar och solade och badade. Vattnet var riktigt skönt. När vi låg på våra solstolar höll jag utkik efter våran goa Hany, men jag kunde inte se honom. Fram till oss kom istället Elsayed. Jag frågade honom vart Hany var fast han kände inte till honom. Efter en del forskning fick vi reda på att Hany inte jobbade kvar. Inte heller våran städare Jörgen som vi letat efter tidigare på dagen. Kändes rätt så vemodigt.
Vi passade på att drick några öl på stranden och äta en god pizza med innan det var dags att gå upp på rummet och sova en liten stund. När vi senare vaknat till liv bytte vi om och gick till den nya marinan. Det var jätte fint och det enda stället i Hurghada man kan gå och titta på stora yachter, affärer utan att någon ropar och drar i en. Restauranger fanns det också gott om. Hed Kandi ( klubben jag, Helén, Khaled och Amir var på första gången vi träffades) hade flyttat ner till Nya marinan också fast mycket mycket större.!På vägen från marinan svängde vi in till Del Mar och åt god mat och sen fortsatte vi ut på stan och kollade affärer.
Vi hade vid det här laget blivit lite trötta på alla killar som skulle gifta sig hit o dit, så vi gick in till en guldsmed och köpte oss en varsin ring som vi satte på det vänstra ringfingret. Har inte riktigt bevis än på om det fungerar eller inte. Klockan var nog 01 när vi kom hem igen och lade oss.
2009-11-29
 18:53:39

Egypten 2009 - Dag 1

Då var man äntligen nere i det underbara landet Egypten. Resan gick faktiskt fortare än vad jag hade trott. Kanske berodde det på alla fina egyptiska killar på planet!? När vi väl hade anlänt till hotellet bytte vi kläder och rusade genast iväg till vårt älskade Del Mar och åt himelsk mat. Som man längtat i 1,5 år. Efter maten var det dags för en tripp på stan. Allting va sig likt och folket likaså. Frierier och komplimanger vart man än gick. En del kände även igen oss. När vi gått våran sväng gick vi tillbaka till hotellet och satte oss i baren och drack några goa drinkar. Fick även sällskap av en ganska så jobbig ryss. Efter några drinkar och öl var det dags att gå tillbaka till rummet för skönhetssömnens skull.




2009-11-14
 00:06:37

Skruttig...


Nu känner jag att jag bara måste få ur mig detta.. Jag håller på att spricka.
Det var längesedan jag kände mig så här depp senast, men jag är fruktansvärt ledsen.
Jag ger o ger, försöker boosta alla andra men får fan aldrig något tillbaka. Liksom mina vänner får höra hur bra dom är, att dom gör rätt, att dom är fina på alla sätt, att jag alltid finns där oavsett vad, så behöver jag med göra det. Jag behöver höra att folk tycker om mig för den jag är, att jag är oersättlig, att dom blir glada av att jag alltid är possitiv och försöker lyfta upp dem..
 Men nä, det är fan jävligt sällan och jag är trött på det.. Känner mig så liten och tom. Aldrig får man ett tack eller detsamma..
Usch jag är så lipig just nu, men med all rätt.

Varför ska jag aldrig få känna mig önskvärd så som alla runt mig?

Är det för mycket begärt?