One Love, One Heart

Då börjar det dra ihop sig till resan till Thailand. 10 dagar kvar för att vara exakt!
Kommer flyga från landvetter till Arlanda och sedan ta flyget till Phuket därifrån. Fick tag på en billig biljett, direktflyg och lyxsäten och dessutom en reselängd på 27 dagar. Ja ä int bitter! ;). Blir tyvär själv den största delen av hela resan, men det löser sig alltid. Får försöka njuta till max så! Har ju faktiskt mina vänner i Thailand med. Åh va jag längtar! Vill åka nu!

Vaknade i vanlig ordning lagom till att gå och äta frukost. Behöver jag ens säga vad frukosten bestod av? Omelett!
Efter frukosten gick vi ner till stranden för att njuta av den sista egyptiska solen och värmen vi skulle få på resan.
Vi badade och låg på stranden ett tag, men det var lite molnigt och min solstol var i skuggan, så jag började frysa. Helén låg och lästa sin bok och ville stanna kvar ett tag, så jag gick upp till vårat rum och bytte om till lite varmare kläder och gick sedan ner igen. Vi gick senare och åt på Dolphins restaurang vid polen. En stund efter kom Pappa Tomas och höll oss sällskap.

Dagen fördrevs senare med en liten tur på stan och sedan ute på terassen vid baren på hotellet. Där satt jag, Helén, Tomas och Joel och hade trevligt. Samir kom ut då och då när jag satt där med min dator och tittade på mig. Lite senare kommer han ut igen och tittar på mig, pekar på min dator, så jag går bort till honom och frågar vad det är. Då ville han kolla på min dator, så jag gick och hämtade den och ställde den på bardisken. Han tittade o kollade hur mycket minne den hade osv.. Han var helt tagen o frågade vad den kostade och ville att jag skulle skicka en till honom som han skulle betala. Han kollade också på kort på Khaled och det blev ett stort tumult. Varenda kotte som jobbade i baren skulle komma och titta på mitt ex haha. Och då började det. Samir berättade att han var kär i mig och att han inte ville att jag skulle åka hem. Han pratade om sitt hus han höll på att bygga i Tanta, där han ville att vi skulle bo om några år. Helén kom och sa att hon skulle gå ner till rummet och sova lite innan hemresan, så jag och Samir bestämde att vi skulle träffas utanför hotellet efter att han hade slutat jobba. Jag satt kvar en stund på terassen med min dator, surfade och drack några Stella. När tiden för att gå ut Samir var inne gick jag ner till vårat rum för att säga till Helén att jag skulle stå på utsidan av hotellet och prata med Samir ifall att hon skulle leta efter mig. Helén svarade ja ok, men var nog mer död än levande (förklaring kommer senare).

Jag stod utanför hotellet ett bra tag med Samir och pratade om allt möjligt. Mest om att han var kär i mig. Vid ett tillfälle kollade jag upp på månen och Samir tittade också upp, kollade sedan på mig och säger " Your face looks just like the moon" vilket var väldigt sött sagt, men visste inte riktigt hur jag skulle ta det då det var fullmåne. Han stod o pillade mig i håret, gav mig komplimanger om mina ögon, höll mig i händerna, drog upp dragkedjan på min tröja och sa att jag frös när det kom förbi killar hehe. Vid ett tillfälle sprang han över gatan till supermarketen och kom tillbaka med cigaretter. Så tar han upp en klubba ur fickan och ger mig och sedan en till. Söt! Sen plockade han en blomma till mig som luktade jättegott. Nä'r tiden var inne för mig att gå in och packa det sista tar han upp sin plånbok och ger mig ett foto av honom.. Urgullig kille! Vi kramas, pussas på kinden och säger hej då.
När jag kommer in i lobbyn står varenda kotte där som ska åka hem och så säger Tomas, du har bara 5 minuter på dig. Va!? Jag hade ju hållt tiden och allt. Va fan! Springer ner till rummet och möts av en förtvivlad Helén som packat min väska och undrar vart fan jag har varit. Då har tydligen killarna som hämtar väskorna vart där flera gånger och frågat om dom kan ta våra väskor och Tomas och Joel hade sagt till henne att jag gick iväg med nån kille. Till det hela hörde då att Helén inte hört vad jag sagt till henne om att jag skulle stå på utsidan av hotellet med Samir.. Vi skyndar oss upp till lobbyn där vi får sitta och vänta sjukt länge på att våran buss skulle ta oss till flygplatsen. Jag hade inte alls vart sent ute!
Bussen kom och vi gick och satte oss och då kommer ett meddelande från Samir på telefonen.. "I´ll ask my god to save you, i miss you. Let me know when you´re home again". Gulligt!

Väl på flygplatsen tog vi lite och åt och jag höll praktiskt taget på att somna i maten, så trött var jag.
Innan vi skulle checka in satt vi och pratade med Nathalie våran guide en stund.
Flyg turen var ett rent helvete.. Jag fick jätte ont i magen och satt med spypåse och somnade om vartannat. Efter ca 1 timma när alla snygga stewards på planet skulle rulla ut maten såg jag min chans att springa på toa.. Kan säga att jag skyndade mig som fan på toan.. Kom tillbaka till min plats, hade fortfarande sjukt ont i magen, sket i maten och somnade. Efter 1 timma igen var det dags.. Alla stewards hade satt sig på sina platser, det vill säga utanför toaletterna, men vad skulle jag göra.. Jag sprang ner mot toan och stewarden som visste hur jag mådde öppnade toadörren åt mig.. Rena mardrömmen kan jag säga att denna flygresan var. Aldrig mer I tell ya´ll!

När jag väl kom hem däckade jag i min säng i 12 timmar. Behov av sömn? Hade visserligen knappt sovit på 27 timmar.

Måste tillägga att denna resan var helt fantastisk från dag 1 till dag 7. Jag älskar det landet och kommer återvända 1000 gånger till. Känner visserligen en stor sorg för att jag aldrig fick träffat Khaled och Mahmoud, men det kommer fler tillfällen..